Har riksdagspartierna gett upp sina funktions-hinderpolitiska ambitioner?

panelen på seminariet söndag 3 juli.Har riksdagspartierna gett upp sina funktions-hinderpolitiska ambitioner?
Den politiska ambitionen om full delaktighet för personer med funktionsnedsättning får stå tillbaka för kostnadsdiskussioner och en försvagad välfärd.

Var femte medborgare har en funktions-nedsättning som påverkar den dagliga livsföringen. En del av befolkningen kommer alltid att bestå av personer med funktionsnedsättning, men inom många samhällsområden är det stora skillnader i levnadsvillkor jämfört med den övriga befolkningen. Under senare delen av 1900-talet genomfördes många reformer som syftade till att utjämna klyftorna. På 2000-talet har reformerna uteblivit och den politiska debatten handlar alltmer om kostnader och särlösningar än om mänskliga rättigheter och full delaktighet.

Medverkande:
Björn Häll Kellerman, ordförande Unga rörelsehindrade, Birgitta Andersson, HandikappHistoriska Föreningen, Micke Klein, Handikappförbunden, Bengt-Erik Johansson, ordförande Dyslexiförbundet.

"Det är dags att vi kliver upp på barrikaderna igen!"
Det säger Bengt-Erik Johansson. Var det bättre förr? På 60-talet var funktionshinderspolitik en färskvara med mycket entusiasm. Det fanns en rörelse som var positiv att jobba i. Det var politiken som drev frågorna framåt. Idag ser vi välviljans pyramid, det finns inga motsättningar och politiken har delegerat frågorna till myndigheterna.

Ord som ”utveckla” ”ge möjlighet” och ”grundläggande nivå” präglar de politiska programmen. Rättighetsperspektivet har inte slagit igenom trots att FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning är ratificerad av Sverige. Det finns en historielöshet hos dagens politiker, hur såg det ut för några decennier sen?
"Det är politiken som ska sätta målen och sen ska myndigheterna utföra", säger Birgitta.

"Vi kan se att inom andra områden, till exempel utvecklingen av barnomsorgen, har utvecklingen gick väldigt snabbt. De som utredde frågan hade behovet och var själva berörda, det är ett viktigt perspektiv",  fortsätter Birgitta.

Björn Häll Kellerman har varit engagerad i politiken men valt att lämna den. Finns det något exempel på intressepolitisk aktivitet som engagerat politiker på senare tid?
"Torsdagsaktionen, när funktionshindersrörelsen demonstrerade varje torsdag utanför Rosenbad, inför regeringens veckosammanträden, har påverkat".

Vi har nu en diskrimineringslag men saknar fortfarande de förstärkningar som vår regering lovat.

I veckan kom två rapporter från Myndigheten för delaktighet. Den ena är en utvärdering av tidigare funktionshindersstrategi och den andra ett förslag för framtiden. Tillgänglighet, individuellt stöd självbestämmande och diskriminering är några av tyngdpunkterna.
"Rapporterna kan vara underlag för nya diskussioner, men det behövs en politisk respekt för rättigheter formulerade av FN. Det får inte resultera i politiskt tyckande, en oberoende granskning behövs", säger Micke.

Hur ska vi inom funktionshindersrörelsen jobba vidare?
"Bli politiker, stå på barrikaderna och samarbeta för att få upp mänskliga rättigheter högre på politiska dagordningen", sammanfattar Mia den avslutande dialogen.

aktuellt

Medlemsförbundens nyheter

Kalendarium

2017-05-16 klockan 11:00 - 17:00: Länskonferens 16 maj 2017
2017-05-17 klockan 09:00 - 16:00: Öppen kongressdag 17 maj
2017-05-18 klockan 09:00 - 16:00: Kongress 18 maj
2017-05-19 klockan 16:00 - 19:00: En 75-åring blir pånyttfödd!