Handikappförbunden i Almedalen måndagen 4 juli

Erik Ullenhag och Micke KleinVilka ambitioner har Folkpartiet med funktions-hinderspolitiken?
Erik Ullenhag är nuvarande gruppledare för Liberalerna, men tillträder sitt nya uppdrag som ambassadör i Jordanien våren 2017.

LSS har varit på agendan länge och nu ska lagen utredas med ekonomiska förtecken. Vad händer med reformen? Jag anser att LSS är den viktigaste frihetsreform vi har sett och den måste värnas.  Regeringen har gett styrsignaler om uppstramningar exempelvis i form av regleringsbrevet till försäkringskassan. Men man får inte undergräva reformer utan politisk debatt.

Vad anser du om LSS utredningen? Det är bra att LSS ses över! Men man måste också titta på vinsterna i samhällsekonomin och inte bara kostnaderna.

Hur arbetar Liberalerna för att nå en förändring? När det gäller möjligheten för personer med funktionsnedsättningar att komma ut på arbetsmarknaden har vi långt kvar. Vid den senaste högkonjukturen, kunde vi se att arbetslösheten sjönk, men inte för den här gruppen. Vi måste agera i detta och jag tycker land annat att vi skulle behöva sysselsättningsgaranti för personkrets 3.

Universell utformning för att skapa ett samhälle för alla har betydelse för människors möjlighet att bidra i samhället.  Men fördomsföreställningen har fortfarande betydelse. Det finns mer fördomar än vi ser och det påverkar arbetsgivarnas vilja att anställa. Jag tror fortfarande att man ser problem istället för möjligheter.

Bengt Westerberg och Maria Johansson arbetar med att ta fram ett förslag till Handikappolitiskt program, som ska vara klart våren 2017. Bland annat vill vi värna LSS, men vi tror inte på att resurserna räcker till en utbyggnad.   

Skulle ni ställa upp på att ta bort undantagen från Diskrimineringslagen? Ja, absolut. Det räcker med skälighetsrekvisitet, för att kostnaderna inte ska bli orimliga för småföretagare. Undantagsreglerna fanns med för att vi skulle få igenom lagen.

Vad tänker ni kring begreppet Universell utformning? Perspektivet med universell utformning är intressant. I ett Sverige där allt fler blir äldre gynnas alla av det.

Vad vill ni lyfta i nästa valrörelse? Vi vill värna LSS, skapa förutsättningar för sysselsättning och en öppnare arbetsmarknad och lyfta Universell utformning. Förhoppningsvis behöver vi inte gå till val på diskrimineringslagstiftningen.

Vad har du för råd till oss? Aktion är viktigt så att ni får upp frågorna på agendan. Politikerna måste förstå att det finns ett problem för att agera. Politiker idag håller vad de lovar och därför gäller det att få politikerna att ge löften. 

 

Seminarium om jämlik vårdHur kan vården utformas universellt – och därmed bli mer jämlik?
 
Många med funktionsnedsättning känner sig okunnigt bemötta i vården. De har svårt att förstå informationen och avstår oftare från vård. Och konsekvenserna är allvarliga.

En vård för alla handlar inte bara om fysisk tillgänglighet, utan också om bemötande, information och om hur vården är organiserad. Personer med neuropsykiatriska tillstånd, psykisk ohälsa och intellektuell funktionsnedsättning har högre dödlighet i diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar än befolkningen i övrigt. Gott bemötande, tillgänglig information och fungerande organisation är lika viktigt som fysisk tillgänglighet för patienter med funktionsnedsättningar.

Medverkande: Ida Kåhlin, Förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter, Angelica Gustafsson, Leg sjuksköterska, Landstinget Sörmland, Karin Flyckt, Samordnare, Socialstyrelsen, Jonas Andersson (L), Sjukvårdsdelegationen, SKL, Annica Nilsson, Intressepolitisk ombudsman, Riksförbundet Attention. Samtalsledare Sofia Karlsson, Utredare, Handikappförbunden.

Vården är långt ifrån jämlik – men det finns goda exempel
Det finns stora brister i vården för personer med funktionsnedsättningar. Enligt Socialstyrelsen så har personer med vissa funktionsnedsättningar, som får cancer, hjärt- och kärlsjukdomar en betydligt högre dödlighet i dessa sjukdomar, än personer som inte har funktionsnedsättning.

”Vi har skrivit flera rapporter om det här och det finns knappast en enda analys som visar att vi har en jämlik vård”, sade Karin Flyckt, utredare på Socialstyrelsen.
”Orsakerna är komplexa. Det handlar exempelvis om att människor inte uppsöker vården, men också om att det saknas kunskaper inom vården. Vi tror också att det finns hinder inom första linjens vård; inom akutvård, primärvård och ungdomsmottagningar.”

Annika Nilsson, från riksförbundet Attention menade att vården inte möter behoven hos personer med psykisk ohälsa.
”Det behövs mer resurser för utredning men också särskild kompetens om personer med olika typer av psykisk ohälsa.”

Angelica Gustafsson, sjuksköterska i Sörmlands landsting berättade om hur man där arbetar med samverkan mellan habilitering, primärvård och kommun kring fem vårdcentraler, som är särskilt inriktade på personer med funktionsnedsättningar.

Man har länge arbetat för att göra vården mer personcentrerad, men hur väl stämmer det med universell utformning?

”Det kan låta lite som en paradox då det ena handlar om en vård för alla och det andra om en vård anpassad till individen”, sade Jonas Andersson (L), Region Västra Götaland och sjukvårdsdelegationen, SKL. ”Vården bygger på min egen bedömning, min egen efterfrågan och mitt behov. Men idag speglas inte behovet i efterfrågan, vilket gör att många inte uppsöker vård även om de behöver. Det här handlar mycket om samverkan.”

Samverkan mellan exempelvis kommun, omsorg, vård och habilitering har legat i fokus under många år, men det verkar vara svårt att få det att fungera fullt ut.

”Ett skäl är att alla utgår från organisationsekonomi istället för samhällsekonomi, sade Jonas Andersson. ”Alla tittar på sina egna kostnader och hur den egna ekonomin skulle påverkas av en förändring. Den enda lösningen är att alla tar ett ansvar.”

”Vi känner igen det här hos våra yrkesgrupper, sade Ida Kåhlin, ordförande Sveriges terapeuter. Vi har arbetat sektorsövergripande i 15 år, men det fungerar fortfarande inte. Vi måste få en mer personcentrerad vård, det är ett viktigt paradigmskifte.”

Möjligen behövs både en universell vård och speciallösningar för en jämlik vård.
”Vi vill ha universell utformning och inte särlösningar. Samtidigt behövs särskilda kunskaper”, sade Annika Nilsson. ”Det är alltid risk att man missar bakomliggande problematik. Man vet exempelvis att personer med Asperger syndrom oftare drabbas av ätstörningar än andra.”

”Det finns inget som pekar mot att enbart det generella skulle fungera, det behövs också specialistkunskap, exempelvis i form av kunskapscenter”, sade Karin Flyckt. ”Att få rätt vård är kanske den prioriterade frågan. Men det är parallella processer. Det finns exempelvis mycket att lära av specialistmottagningarna, som att få påminnelse via sms, det har alla nytta av.”

Även civilsamhället och professionsföreträdarna har en viktig roll i utvecklingen mot en jämlik vård.

”Det behövs fler advokater som gör människors röst hörd”, sade Jonas Andersson. ”Vi har tappat bort debatten. Det behövs en revival – att vi diskuterar frågorna. Här har patientorganisationerna en viktig uppgift.” 

 

Bodil Jönsson och Micke KleinUtfrågning av Bodil Jönsson, professor emerita, Lunds Universitet, om universell utformning
Bodil Jönsson inledde med att berätta att hon föddes till samhällsvetare, men av en slump blev naturvetare.

”Jag har jobbat med teknik hela mitt liv, men alltid med utgångspunkt från människorna.”

Bodil Jönsson menar att vi har välfärdsteknologin att tacka för att våra liv blivit lättare och det har ett stort värde för alla, men särskilt för de som är äldre eller har funktionsnedsättningar.

”Den nya tekniken har mycket att erbjuda, till exempel robotar. Men i debatten sätter man felaktigt mänsklig assistans mot teknisk assistans. Det kommer att finnas människor som föredrar det ena och andra som föredrar det andra. Nya möjligheter öppnas, men det kräver också en ny lagstiftning som innefattar teknikens möjligheter.”

Tidigare fanns en norm för hur en människa ska vara och alla som inte passar in föll utanför. Idag har olikheten mellan människor blivit normen och därför behövs Universell utformning.

”Det är fantastiskt. Allt som är gammalt kommer vi att vara tvungna att tillgängliggöra. Men allt vi gör från och med nu ska göras utifrån de 7 principerna*. Men det kommer inte några nya byggregler. Vi måste få in tänket i alla processer.

Bodil Jönsson tycker att vi alltför ofta utgår ifrån ett negativt perspektiv. Vi pratar om antirasism, om antimobbning och så vidare. Istället borde vi blir mer konviviala. 

”Det är ett begrepp jag jobbar med. Konvivialitet handlar om att ta fatt i de trådar som binder oss samman med andra och annat. Att lyfta sig i håret och tänka nytt.”

Bodil Jönsson tycker att vi på vissa sätt har en övertro på vårt goda samhälle.

”Vi ligger efter när det gäller lagstiftning och det innebär att också att det inte blir så stora effekter om man inte inkluderar alla människor.”

Bodil tog ett exempel med en av sina studenter Peter Anderberg som valde att läsa sitt sista år till civilingenjör i USA.

”Han hade assistent dygnet runt och barn. Han flyttade till USA för att läsa på Santa Clara universitet på Västkusten. De investerade massor för att han skulle kunna studera där. I USA kostar det pengar om man exkluderar någon. När han sedan skulle flytta hem igen började han genast fundera över tillgängligheten, om han skulle kunna göra det ena och det andra, sådant som fungerat i USA.

Peter och Bodil skrev en gemensam debattartikel i USA där budskapet var ”People first”.

Det är mycket viktigt! Jag började tänka så, i alla situationer, att man är människa först. Hur man använder orden får betydelse för hur vi ser på varandra. Små glidningar i ord och lagstiftning förändrar hur människor tänker.

Råd från Bodil Jönsson till funktionshindersrörelsen
Lyft bra exempel. Tänk på vilka ord ni använder. Utveckling handlar om relationer - Inom vården har de i 25 år sagt ”Patienten i centrum”. Men det räcker inte – vi måste vara intresserade av vad som är viktigt för en människa. Att gå från det individuella till det generella och inte tvärtom.

Avslutningsvis berättade Bodil Jönsson om att man från Lunds universitet slåss för bildandet av ett svenskt institut för universell design!

The Center for Universal Design vid North Carolina State University har tagit fram sju principer för universal design:

Likvärdig användning. Utformningen är användbar och marknadsmässig för personer med varierande förmågor.

Flexibilitet i användning. Designen tillåter en stor variation av personliga preferenser och förmågor.

Enkel och intuitiv användning. Användningen är lätt att förstå, oberoende av användarens erfarenhet, kunskap, språkförmåga eller nuvarande koncentrationsnivå.

Uppfattbar information. Designen kommunicerar nödvändig information till användaren på ett effektivt sätt, oberoende av omgivande förhållanden eller användarens sinnesförmågor.

Tolerans för misstag. Designen minimerar risker och allvarliga konsekvenser av misstag eller oavsiktliga handlingar.

Låg fysisk ansträngning. Designen kan användas effektivt och bekvämt med minimal uttröttning.

Storlek och utrymme för åtkomst och användning. Designen har lämplig storlek och det finns utrymme så den går att komma till, nå, hantera och använda oberoende av användarens kroppsstorlek, hållning eller rörlighet.

Läs mer om Universell utformning här: http://www.certec.lth.se/ud/.